pikka

Ja, då var man singel igen! Det höll i några månader, men avstånd tär på relationer. Iallafall gjorde det i detta. Båda har mycket för sig på olika håll, men vi delar land. Att dela land räcker inte, därför blev det som det blev. Han är en fin kille, även fast vi inte spelar i samma "lag" längre. Allt vi hade fick rinna ut i sanden, pågrund av att detta jävla avlånga land, och för att tiden inte räcker till i våra liv. Men han är och förblir ett fint minne.

Att samla på fina minnen är underbart. Luta sig tillbaka och tänka på personer som betytt/betyder för en. Att ha riktigt goda vänner det är banne mig riktig jävla lycka. Jozzi, Sofia och Bella (även fast man inte träffar dig så ofta nuförtiden) är exempel på sånna man ska ta vara på. Ni betyder!